Här har vi samlat ett antal restips och information om restauranger/caféer och andra besöksmål som finns utefter vår järnväg.
Att ta Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik till någon lämplig plats för att bada, äta eller campa eller besöka någon av städerna Västervik och Hultsfred är en populär sysselsättning hos många.
Som medlem i Tjustbygdens Järnvägsförening stöder du trafikverksamheten vid smalspårsjärnvägen och bidrar till upprustningen av lok och vagnar. Som medlem får du medlemstidningen Västervikingen fyra gånger om året och dessutom rabatt på resor på järnvägen.
Medlemsavgifter
Medlemsavgiften för år 2025 är 300 kr/vuxen, 175 kr/ungdom (6-18 år) eller 475 kr/familj. För juridisk person/organisation är medlemsavgiften 700 kr/år. Medlemsavgifter betalas enklast till bankgiro 536-2710. Ange ny medlem samt namn och adress vid inbetalning. Medlemsregistret nås enklast via mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
För er som bor utomlands finns möjlighet att använda IBAN-nr SE4680000842280031812753 och BIC: SWEDSESS för att betala in medlemsavgiften.
Medlemsförmåner - Visa upp ditt medlemskort för att ta del av följande förmåner
50% rabatt på ordinarie biljettpris i tågtrafiken på Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik! OBS! Gäller endast vid köp ombord eller på någon av våra bemannade stationer.
15% rabatt på övernattningar hos Centralhotellet i Västervik. Bokningen sker direkt hos hotellet, kontaktuppgifter hittar du på denna länk: Centralhotellet Västervik
10% rabatt på en veckas övernattning i stationshuset i Väderum. Bokning och kontaktuppgifter hittar du på denna länk: Boka boende i Väderums station
Fem kuponger som ger fri servering av kaffe, te eller fruktdryck i ombordserveringen på rälsbusstågen under trafikdagar.
Tillgång till Smalspårsarkivet. registrera ditt medlemskap på smalsparsarkivet.se för att få exklusiv tillgång till allt material.
Hjälp till i det praktiska arbetet vid järnvägen
Som medlem har du möjlighet att delta aktivt i det praktiska arbetet vid järnvägen. Få fritidssysselsättningar ger möjlighet till ett så varierat och utvecklande arbete. Tycker du att du saknar förkunskaper är det inget hinder, vi hjälper dig allt eftersom.
I trafiken behövs bl.a. förare, tågklarerare, tågvärdar, kafépersonal liksom servicepersonal för fordonsservice. För arbeten i säkerhetsfunktioner som förare och tågklarerare krävs utbildning. Vi bedriver egen utbildning som ger alla förekommande behörigheter hos oss. För utbildning krävs att du varit med i föreningen en tid så att du är förtrogen med organisation och arbetssätt. För all säkerhetstjänst krävs läkarkontroll och för vissa tjänster även urvalstest och lämplighetsprövning hos psykolog. För dig som är intresserad av att delta i trafikverksamheten är det mest vanliga och lämpliga sättet att komma in i arbetet att börja som tågvärd efter en kortare introduktion och övning med någon erfaren tågvärd. Som tågvärd lär du dig banan och får erfarenheter som är viktiga för fortsatt utbildning. Kontaktperson för trafikverksamheten är Peter Heller, 070-273 79 29.
För underhåll och renovering av våra fordon behövs fordonsmekaniker men även personer som är duktiga på att snickra, måla eller helt enkelt bistå i arbetet. Alla fordonsarbeten leds av en arbetsledare eller projektansvarig som ansvarar för och kontrollerar arbetet. I alla projekt finns många delar som man kan hjälpa till även om man saknar tidigare erfarenhet. Fordonsarbeten sker i verkstaden i Västervik. I motorverkstaden underhålls diesellok, rälsbussar och vagnar medan ångloken underhålls i rundlokstallet. Kontaktperson för fordonsarbeten är Mikael Lövstedt, 0761-15 23 34.
För underhåll av den närmare sju mil långa banan krävs kontinuerligt underhåll av spår och signalanläggningar. För banunderhållet ansvarar formellt Förvaltnings AB Smålandsbanan men medlemmar i TJF arbetar och utför det huvudsakliga praktiska arbetet. Den vanligaste uppgiften är underhåll av spåret i form av slipersbyte, justering av spårläget samt röjning av sly för sikt och framkomlighet. För alla arbeten i spåret finns en ansvarig arbetsledare som även genomför en kontroll av att spåret är säkert och farbart efter det att arbetet avslutats. Arbetet på banan kan ibland vara fysiskt och passar dig som gillar att vara utomhus och röra på kroppen. Utmed järnvägen finns ett flertal signalanläggningar som kräver kontinuerligt underhåll. Signalanläggningarna består bland annat av ställverk vid stationerna och vägskydd för biltrafiken vid plankorsningar. Arbete med signalanläggningar passar dig som är tekniskt intresserad och gillar elteknik. Kontaktperson för banarbeten är Daniel Niklasson, 0730-43 11 16.
Utmed järnvägen finns ett stort antal byggnader och trädgårdar. Byggnaderna med miljöer är en viktig del av upplevelsen av järnvägen och kräver kontinuerligt underhåll. Arbetena består i allt från trädgårdsskötsel till större renoveringsarbeten som omläggning av tak och fasadrenoveringar. Kontaktperson är Magnus Andersson, 076-889 05 06.
Boende
För aktiva medlemmar erbjuder vi föreningslokaler med goda möjligheter till övernattningari samband med tjänstgöring. I Västervik disponerar föreningen ett personalhus med omklädningsrum, duschar, tvättmaskin, flera övernattningsrum, kök och gemensamhetslokaler.
Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik består av två delar där sträckan Hultsfred-Jenny utgör den egentliga smalspårsjärnvägen. Sträckan Jenny-Västervik utgör Västerviks driftplats och ägs i sin helhet av Trafikverket. I Jenny ansluter norra banan från Åtvidaberg och trafiken där utförs av SJ AB under varumärket "Krösatåg" sedan den 12 december 2021. Mellan Västervik och Jenny delar norra och södra banan sträckning på landets enda treskensspår med reguljär trafik. Västerviks driftplats fjärrstyrs från Trafikverkets Trafikcentral i Norrköping och spåren underhålls av Infanord AB.
Själva smalspårsverksamheten består av tre organisationer som gemensamt arbetar under namnet "Smalspårsjärnvägen Hultsfred - Västervik"
Tjustbygdens Järnvägsförening, TJF
Tjustbygdens Järnvägsförening bildades 1979 av en grupp järnvägsintresserade i Västervik. Föreningens ursprungliga syfte var att bevara ett museitågsätt med ångloket NVHJ 22 och andra äldre fordon från Västerviksbanorna samt bedriva utfärdstrafik med Västervik som bas. Under åren 1983-1992 bedrev man främst ångtågstrafik på sträckan Västervik-Verkebäck, vid sidan om andra trafikutövare på banan. Efter 1993 har verksamheten kommit att utvecklas till dagens intensiva verksamhet där man är den enda trafikutövaren på järnvägen mellan Hultsfred och Västervik. Idag har TJF närmare 800 medlemmar som verkar för att bevara och köra trafik på smalspårsjärnvägen mellan Västervik och Hultsfred. Verksamheterna inom föreningen är av vitt skilda slag, allt från fordonsrenoveringar till plantering av stationsrabatter och slipersbyte. Årligen byts mellan 2000-3000 sliprar på vår bana. Alla har någon kunskap som kan tas tillvara eller annars kan man alltid lära sig någonting nytt. I föreningens fordonspark finns ånglok, rälsbussfordon, lokomotorer samt ett större antal person- och godsvagnar. Förutom de egna fordonen har TJF ett flertal fordon deponerade hos sig från ett flertal olika ägare. Renoveringsarbeten på fordon sker främst i järnvägsverkstaden i Västervik.
TJF är en demokratisk förening som leds av en styrelse utsedd av föreningens årsstämma. För den praktiska verksamheten finns ett antal avdelningar som ansvarar för trafik, maskin, säkerhet samt marknadsföring och försäljning. Varje avdelning leds av en avdelningsansvarig. Föreningens stadgar hittar på denna länk
TJF har Transportstyrelsens tillstånd att bedriva järnvägstrafik (persontrafik) på FAS spåranläggning Västervik-Hultsfred samt Trafikverkets spåranläggning inom Västerviks driftplats.
Vill du läsa mer om Tjustbygdens Järnvägsförenings historia, klicka på länken
Förvaltnings AB Smålandsbanan, FAS
Bildades 1993 på initiativ av Järnvägsfonden för att rädda järnvägen Hultsfred-Västervik. Sedan bildandet har man fått järnvägen byggnadsminnesförklarad, bron för E22:an vid Rödsle byggd och smalspårstrafiken återupptagen Jenny-Västervik. Man har även utfört en större upprustning av bana och byggnader. FAS är ägare till smalspårsjärnvägen Jenny-Hultsfred med tillhörande byggnader och anläggningar. I anläggningen ingår bland annat verkstadsområdet i Västervik med verkstadsbyggnader, rundlokstall och personalhus, stationshus med magasin och komplementbyggnader i Jenny, Verkebäck, Ankarsrum och Totebo, en banvaktstuga i Hultsfred samt ett antal mindre hållplatsbyggnader, dressinbodar och liknande utmed banan. Utöver själva spåranläggningen omfattar anläggningen även vissa större markområden på vissa platser utmed banan.
FAS har Transportsstyrelsen tillstånd att vara infrastrukturförvaltare för Västerviks smalspårsbangård och banan Västervik-Hultsfred. FAS inriktning är att upprätthålla sträckan Hultsfred-Västervik i trafikdugligt skick för tågtrafik och att långsiktigt rusta bansträckan
1914 års järnvägskonsortiums donationsfond (Järnvägsfonden)
Fonden, som i dagligt tal benämns Järnvägsfonden, skapades 1914 av Hultsfred-Västervik-Åtvidaberg-Bersbo Järnvägsaktiebolag för insamling av medel till inköpet av Norsholm-Bersbo Järnväg. Det kom att leda till bildandet av Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnvägsaktiebolag, NVHJ. Överskottet placerades i en samhällsnyttig fond. Fonden har haft som uppgift att främja välgörande ändamål, turism och kommunikation i norra Kalmar län. 1993 kom Järnvägsfonden att agera för ett bevarande av järnvägen mellan Hultsfred och Västervik och bildade FAS där fonden är majoritetsägare. Idag är fondens huvudsyfte att äga FAS.
Tjustbygdens Järnvägsförening (TJF) bildades 1979, men uppstod inte ur tomma intet. Vi behöver titta längre tillbaka och följa hur olika personers intressen sammanstrålade och så småningom bildade Tjustbygdens Järnvägsförening.
Den första grunden till föreningen lades genom att signalreparatören Wilhelm Häggström (1913-1997) började samla in föremål med anknytning till de gamla NVHJ-banorna. Arbetet gjordes tillsammans med Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening och målsättningen var att skapa en utställning om Västerviksbanorna på Kulbacken, ett utställningsområde hos Västerviks museum.
Efter kontakter med Statens Järnvägar kunde det sista kvarvarande loket från NVHJ transporteras från sin uppställningsplats i Valdemarsvik till Västervik 1963. Loket är tillverkat 1907 som HWJ 22, senare NVHJ 22 och efter förstatligandet känt som SJ L18p 3147. Man tillvaratog också två personvagnar och tre godsvagnar. Planen var att ställa upp tågsättet på Kulbacken, men på grund av bärighetsproblem på dåvarande bron över Stora Strömmen kom ångloket att stå kvar i hamnen i flera år.
En grupp järnvägsintresserade Västerviksbor som tillsammans arbetade med att bygga upp en större modelljärnväg började intressera sig för de äldre fordonen på Kulbacken. Under hösten 1970 tog man kontakt med Wilhelm Häggström för att undersöka möjligheterna att renovera och visa upp fordonen. Detta resulterade i att fordonen kom att ställas upp tillsammans i anslutning till järnvägsstationen. 1972 bildades Västerviks Järnvägsklubb av de personer som sedan 1970 arbetat för fordonens upprustning. Under perioden 1972 till 1979 renoverades ångloket så att det kunde provköras på de få spårmeter man hade tillgång till och ytterligare en godsfinka inköptes för att få ett förvaringsutrymme.
NVHJ 22 uppställd på ett eget spårspann vid Västerviks station i maj 1979, fotograf Birger Ekelid, Smalspårsarkivet
Tjustbygdens Järnvägsförening bildas 1979
Föreningens egentliga historia börjar våren 1979. På initiativ av Per Ljung i Gamleby hade man den 29 april ett möte i Västervik för att undersöka intresset av att skapa en lokal järnvägsförening för personer i Västervik och Gamleby. Under sommaren kunde också en del av museifordonsparken flyttas in i motorvagnshallen vid Norra Bangatan.
Protokoll från konstituerande styrelsemöte i TJF 9 augusti 1979.
Den 8 augusti 1979 hölls så det konstituerande mötet i stationshuset i Västervik då Tjustbygdens Järnvägsförening formellt bildades. Styrelsen bestod av Per Ljung (ordförande), Lars Lindén, Tomas Borum, Wilhelm Häggström, Herbert Paalberg och Anders Henriksson. Redan på första mötet hade man planer på att uppmärksamma att det var 100 år sedan Västerviksbanorna öppnades, i första hand med inlånat ånglok och personvagnar på norra banan.
Bildandet av TJF gav arbetet med fordonen en skjuts framåt och 1980 hade man kommit så långt att ångloket kunde provköras på bangården i Västervik. 1981 kunde man för första gången provköra loket till Jenny och tillbaka och samma år medverkade TJF som enda smalspårsförening med loket vid SJs 125-årsjubileum på Värtabanan i Stockholm. Loket var då lastat på en överföringsvagn.
Den 12 december 1981 körde man för första gången en tur med ångloket för medlemmar till Gunnebobruk (Verkebäck) och åter.
I juni 1982 kördes de första turerna för utomstående mellan Västervik och Jenny och i augusti samma år körde man för allmänheten mellan Västervik och Gunnebobruk (Verkebäck), något om lockade stor publik.
Under åren 1982-1984 anskaffades fler fordon, bland annat personvagnen Cp 439 genom en bytesaffär och den kombinerade person- och resgodsvagnen CFp 278 som deposition. Man fortsatte också med körningar för allmänheten ett antal helger under året.
1984 - Trafiken på södra banan läggs ner och TJF får sina första rälsbussar.
Under våren 1984 togs beslut om att SJ fick lägga ner persontrafiken på södra banan, Västervik- Hultsfred i slutet av sommaren. Under vintern hade medlemmar i TJF reparerat en rälsbuss, YBo5p 900 som man tidigare köpt in i krockskadat skick. Rälsbussen hade tillsammans med YBo5p 888 kört in i några träd vid Evedal utanför Växjö 1981. De köptes sedan av en privatperson från Stockholmsområdet och YBo5p 900 såldes vidare till TJF som fått bidrag från Västerviks kommun för att finansiera köpet. Rälsbussen hyrdes ut till SJ under sommaren då nedläggningsbeslutet medförde ett ökat resande då många ville passa på att göra en sista resa utmed järnvägen.
1984 - 1987 och TJF Normalspårssektion
Den 19 augusti 1984 gick så det sista persontåget i SJs regi. Under slutet av året genomförde TJF några marknadsföringsresor hela vägen till Växjö för att i samarbete med föreningen Rädda Smalspåret visa upp de kvarvarande järnvägarna. Sedan persontrafiken på södra banan lagts ned minskade också SJs behov av verkstäder i Västervik och TJFs fordonspark hamnade till stora delar utomhus i Jenny, där föreningen disponerade ett spår. Man fortsatte dock att trafikera Västervik - Gunnebobruk under några veckoslut 1985 och 1986. Det sista godståget till Gunnebobruk gick i december 1985 och trafiken lades formellt ned 1986. Resten av södra banan till Hultsfred hade lagts ner redan 1984 och sedan dess inte trafikerats. Från hösten 1985 till försommaren 1986 lånades ångloket ut till museibanan Lennakatten i Uppsala. Vid detta tillfälle passade man också på att göra en del arbeten som det då inte fanns möjlighet att genomföra i Västervik.
I maj 1985 köpte TJF sitt första normalspåriga fordon, en rälsbuss av typen Y8 som placerades i Linköping. Verksamheten i Linköping gick under namnet Tjustbygdens Järnvägsförenings Normalspårssektion och samlingen kom med tiden att omfatta två motorvagnar och två släpvagnar och man arrangerade ett stort antal uppskattade utfärder, medlemsresor och beställningsresor under de år som sektionen existerade. Bland annat kördes de sista resandetågen på järnvägen mellan Mjölby och Väderstad och flera körningar årligen på nuvarande Tjustbanan.
När järnvägsinspektionen ställde krav på dyra boggirevisioner och detta inte gick att finansiera så valde man att avveckla sektionen 1995 och fordonen såldes vidare till museiföreningen i Nora.
1987 – 1992 I skuggan av VHVJ
NVHJ 22 (SJ L18p 3147) med TJFs tåg i Växjö den 26:e augusti 1992. Fotograf Birger Ekelid, Smalspårsarkivet
Det nystartade bolaget Växjö - Hultsfred - Västerviks Järnvägs AB (VHVJ) köpte in sträckan Jenny - Hultsfred och även hela banan Hultsfred - Sandsbro och den 13 juli 1987 återinvigdes de båda järnvägarna, men denna gång som privatägda, men med gemensam ägare. Invigningståget kördes i hällande regn av TJF med föreningens ånglok i spetsen. I samband med återinvigningen bytte Gunnebobruks station namn till Verkebäck, ett namn som stationen tidigare haft fram till 1974. Man fick nu möjlighet att köra ångtåg bortanför Hultsfred på forna Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg, något man passade på att göra vid ett flertal tillfällen de kommande åren.
Rälsbussarna YBo5p 883 och 900 som TJF ägde hyrdes ut till VHVJ som under dessa år var de som stod för den mesta trafiken på banan. I januari 1988 fick föreningen tillgång till fler uppställningsplatser under tak då man fick disponera det gamla rälsbussgaraget vid Hallströmsgatan i Västervik. Spåren var visserligen borta, men blev nu återuppbyggda.
Under 1988 inleddes också samarbetet med museijärnvägen i Vadstena. Ångloket NVHJ 22 lånades ut och samarbetet mellan föreningarna har fortsatt, bland annat genom att man lånat både fordon och personal av varandra
En annan del i föreningens verksamhet som uppstod under denna period var att man började köra utflyktståg i samarbete med SJ. Man körde med Västervik som utgångsstation med lok och vagnar inhyrda från SJ. Dessa resor pågår än idag, men då det saknas lämpliga fordon så utgår dessa från Östergötland. Resan utförs med ett chartrat X2000-tågsätt och är omåttligt populära och säljer alltid slut till sista plats.
Under 1992 började det dock se mörkt ut igen för TJF och även för järnvägen mellan Hultsfred och Västervik. Banägaren VHVJs ekonomi var dålig och i början av året ställde bolaget in sina betalningar. VHVJ gick slutligen i konkurs den 17 december 1992 och banans framtid var nu på allvar hotad. Åren närmast efter VHVJ:s konkurs innebar många frågetecken kring TJF:s chanser att överleva.
1993 - 1996, en tuff period
TJF Lokomotor Z4p 264 och personvagnen NVHJ C4 52 vid Rödsle 21 januari 1993 efter att Vägverket vräkt sprängsten över banvallen. Fotograf Birger Ekelid, Smalspårsarkviet
Första halvåret 1993 innebar flera motgångar för föreningen. Efter VHVJ:s konkurs valde Vägverket att köpa loss järnvägen från konkursförvaltaren och göra avsteg från arbetsplanen genom att avstå att bygga en bro för nya E22 över järnvägen. I Västervik blev föreningen uppsagda från personallokalerna i det gamla godsmagasinet och även från rälsbussgaraget vid Hallströmsgatan. Båda byggnaderna revs för att ge plats åt en ny bussterminal.
Under flera år framåt fick mycket av fordonsunderhållet utföras under bar himmel, mestadels i Verkebäck, då det krävdes dyrbara landsvägstransporter för att få in fordonen under tak i verkstaden. Föreningens ånglok NVHJ 22 lämnade återigen Västervik under 1993 för att lånas ut till museibanan "Lennakatten" i Uppsala.
I efterdyningarna av VHVJ:s konkurs bilades två bolag, Småländska Smalspåret AB (SmAB) och Förvaltnings-AB Smålandsbanan (FAS). Det förstnämnda bolaget köpte bland annat sträckan Hultsfred - Verkebäck från VHVJ:s konkursbo och bedrev viss trafik, främst i samband med den årliga Hultsfredsfestivalen. SmAB var från början tydliga med att man inte ville satsa på hela sträckan Västervik - Hultsfred, vilket resulterade i att man under 1994 sålde sträckan Verkebäck - Totebo till FAS. Denna försäljning kom att bli ett första steg för TJFs långsiktiga arbete med att rädda, bevara och rusta upp järnvägen mellan Hultsfred och Västervik. Redan under 1993 började FAS undersöka möjligheterna till att byggnadsminnesförklara järnvägen mellan Västervik och Hultsfred för att på så vis rädda järnvägen.
Sommaren 1995 kunde sträckan Verkebäck - Ankarsrum trafikeras med lokomotordragna tåg under några veckoslut. Under 1996 vågade man satsa på utökad smalspårstrafik och trafikerade sträckan Verkebäck - Tuna under sex veckoslut. Beslut om byggnadsminnesförklaring av Verkebäck - Totebo togs den 24 juni 1996.
1997 - 2003 - Det ljusnar, trafiken ökar, banan rustas och Västervik kan återigen trafikeras
Under 1997 avvecklades föreningslokalerna på övervåningen i Verkebäcks stationshus och ersattes med lokaler i Ankarsrums nyrenoverade stationshus. Trafiken utökades till tre dagar i veckan under juli och en hel vecka i samband med Visfestivalen i Västervik. Under hösten drog Järnvägsinspektionen in trafiktillståndet för SmAB. TJF hade formellt trafikerat banan på detta tillstånd men arbetade med ett eget trafiktillstånd. Den 9 december 1997 beviljades TJF eget trafiktillstånd och föreningen är sedan dess den enda trafikutövaren på banan.
Ett TJF-tåg vid Tjursbo, draget av Z4p 261, ett typiskt tågsätt i trafiken 1997. Fotograf Birger Ekelid, Smalspårsarkivet.
1998 utökades trafiken då man fick ta över pendeltrafiken i samband med Hultsfredsfestivalen. Det var en intensiv trafikuppgift med pendeltrafik i Hultsfred en vecka varje sommar i flera år framöver som sysselsatte kring 100 personer varje år. Den ordinarie turisttrafiken ökade genom att sträckan Tuna - Hultsfred återöppnades. 1998 byggdes också en vagnhall i Spångenäs och den 16 februari 1999 togs beslut om att även Totebo - Hultsfred skulle bli byggnadsminne och ungefär en månad senare kom det glädjande beskedet att bron för E22 vid Rödsle skulle byggas. Omfattande banarbeten i form av slipersbyten och slyröjning genomfördes under hela perioden, både med egna resurser men också som ALU-projekt.
Treskensväxel i Jenny är uppriven sedan radioblocket installerats på norra banan 1995. Fotograf Fredrik Lundström
I Västervik saknades stora delar av smalspårsbangården och i Jenny saknades anslutning mot Västervik efter att Banverket infört ett nytt trafikledningssystem på norra banan under 1995. Arbetet för att återansluta den sista delen av banan fortsatte, 1999 övertog FAS lokstallet i Västervik och under år 2000 byggde Banverket en ny smalspårsbangård i Västervik. Bygget bekostades av Västerviks kommun och det blev nu möjligt att flytta fordon mellan samtliga spår i motorverkstaden. I november 2000 kom den efterlängtade bron på plats och sommaren 2001 kunde trafiken utökas till Jenny med taxi-anslutning in till Västervik.
Under 2002 byggdes ett nytt signalställverk i Västervik som numera omfattar även tidigare Jenny station och linjen dit. Den sista länken för att återigen trafikera hela banan var åtgärdad. Trafikpremiären skedde den 30 april 2003. Tio års kamp för föreningens framtid hade därmed nått sitt största mål.
Att få fordonen under tak är viktigt och FAS köpte under 2003 loss hela lokstallsområdet i Västervik. TJF fick därmed som hyresgäst även tillgång till personalhuset i Västervik. Även ånglokstrafiken kunder återupptas och möjligheterna att köra till olika evenemang riktat mot Västervik förbättrades. Under 2005 kom ångloket NVHJ 22 åter i trafik efter att ha varit under renovering i nästan tio år, nu med den mer korrekta identiteten SJ L18p 3147. I augusti 2005 fick TJF besök av kungaparet, Carl XVI Gustaf och drottning Silvia som åkte med föreningens tåg mellan Verkebäck och Ankarsrum i samband med 350-årsfirandet av Ankarsrum och Överum.
Ångloket SJ L18p 3147 var en vanlig dragkraft i TJFs ångtrafik under det sena 00-talet. Fotograf Fredrik Lundström
Upprustningen av lokstallsområdet i Västervik tog ordentlig fart och den gamla vändskivan som skrotats på 1960-talet ersattes av en ny som togs i drift 2006. Invigning av lokstallet och vändskivan skedde i maj samma år. Lokstallets alla skepp därefter åter kunnat spåranslutas. TJF var också värd för Smalspår 150, en del av 150-årsfirandet för att uppmärksamma att de första svenska järnvägsfirandet öppnades för allmän trafik 1856. Vid detta jubileum deltog ett flertal andra föreningar med både personal och fordon och under några dagar kunde man uppleva fyra stycken smalspåriga ånglok i trafik i Västervik.
Trafiken hade nu ökat till den nivån som vi idag känner till den, med start den 30 april, då försäsongen med evenemang inleds, till sommartrafiken som startar kring midsommar och håller på en bit in i september.
Mängden slipersbyten låg nu stadigt på 2-3000 sliprar per år, vissa år genomfördes riktade insatser på flera platser och spårstandarden kunde successivt höjas längs med hela banan. Broar rustades upp, vägkorsningar byttes och flera nya vägskyddsanläggningar kopplades in efter att ha varit avstängda.
2010 – 2020 – Kronan på verket
Trevagnars rälsbusståg i Totebo den 1:a maj 2017. Rälsbussarna kom att bli stommen i trafiken under 10-talet, Fotograf: Fredrik Lundström
2011 genomfördes det första så kallades Smalspårsdagarna, evenemangsdagar då ambitionen var att visa upp så stora delar av banans trafikdugliga fordon som möjligt. Under 2014 firades att det var 50 år sedan norra banan breddades från smalspår till normalspår. Fordonslånen fortsatte, där TJF lånat ångloket S2p 3037 från Vadstena, men också lånat ut rälsbussar både till Vadstena och Gotland.
Genom riktade insatser och olika kombinationer av stöd i form av EU's Leaderprojekt kunde spårstandarden och trafiksäkerheten successivt höjas. Vissa år nådde man ett utbyte av hela 4000 sliprar.
Slipersbyte i december 2019. Vid en mild vinter kan mer sliprar bytas då tjälen inte sätter stopp. Fotograf Peter Heller
Sedan 2017 är TJF också ägare till Sveriges största samling av smalspåriga rälsbussar sedan man under året blivit ägare till fordon som tidigare enbart varit deponerade hos föreningen. Frågan om att kunna visa upp föreningens samling av historiska föremål och fotografier har kommit upp under många år men stupat på grund av brist på lämplig lokal. Som ett alternativ startades Smalspårsarkivet, ett digitalt museum som öppnades för allmänheten i maj 2018 och där man kan beskåda ett stort antal bilder och föremål.
Ett femvagnars rälsbusståg med YBo5p 900 främst i Ankarsrum en julikväll 2019. Fotograf Fredrik Lundström
2019 firade föreningen 40 år, något som kändes väldigt avlägset 1993 då föreningen stod helt utan smalspårstrafik och med väldigt begränsad tillgång till lokaler.
En välkommen del under 2019 var bidraget på 1,6 miljoner kronor till bygget av en ny vagnhall i Västervik för att kunna ställa upp ytterligare fordon inomhus. I samarbete med Västerviks museum arrangerades utställningen "Kampen för järnvägen" och en annan del i samarbetet har varit utfärder med guider från museet.
TJF är numera en levande förening och man skulle kunna sammanfatta föreningens utveckling som att tonårstiden var mycket strulig och många undrade vad det skulle bli av den men nu i efterhand kan man konstatera att den trots detta vuxit till sig och nu är väl ansedd av omvärlden
Ovanstående text är hämtade från artiklar publicerade i föreningens medlemstidning Västervikingen nr 2,3 och 4/2019 av Björn Karlsson, bilderna kommer dels från Smalspårsarkivet och dels från webbredaktörens egna foton.
Fakta om banan
Spårvidd
891 mm, tre svenska fot
Längd
71 km varav 4 km treskenspår mellan Jenny och Västervik
Biljetter till våra tåg kan du köpa hos någon av de digitala försäljningskanalerna eller de appar som sj.se, snalltaget.se, resrobot.se erbjuder. Observera att texten "Platsreservation ej möjlig" kan komma upp, men du kan fortsätta din bokning och du får en plats av vår konduktör på tåget. Familjerabatt kan inte erhållas via någon av försäljningskanalerna online, utan kan endast fås vid köp ombord.
Under trafikdagar kan du även köpa biljett vid stationen i Verkebäck. Ombord på tågen kan du betala antingen kontant, kort eller med Swish. Om du köper din biljett på någon av digitala försäljningskanalerna, tänk då på att andra förbindelser än bara våra tåg visas. Kontrollera att det står "TJF Smalspåret" på din biljett, då har du valt rätt förbindelse.
På varje vuxenbiljett får två barn (upp till 6 år) medfölja gratis. Ungdomar (6-18 år) får medfölja med ett tillägg av 20 kr per enkelresa oavsett sträcka. På varje ungdomsbiljett får två barn medfölja gratis. OBS! Gäller endast vid köp ombord!
Barn
Som barn räknas man till och med det år man fyller 6 år. Två barn under sex år reser gratis tillsammans med varje betalande resenär.
Fäll gärna ihop barnvagnen innan du kliver på tåget, då utrymmet ombord är begränsat
Rabattkort
Följande kort ger ca 50 procents rabatt på ordinarie pris:
Gällande medlemskort i Tjustbygdens Järnvägsförening
Svenskt kulturarvskort
Nattillägg
För resa som påbörjas efter kl. 23.00 tillkommer nattillägg, 20 kr, oavsett sträcka.
Resplusresa
Tågen på Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik ingår i biljettsamarbetet Resplus. Vid resor där Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västerviks tåg ingår som en del i en resa med t.ex. SJ eller Snälltåget garanterar vi tillsammans med övriga resplusföretag att du når ditt resmål vid eventuella störningar.
Din resplusbiljett kan du köpa på sj.se, snalltaget.se eller resrobot.se, sök ut vilka stationer du vill åka emellan.
Tillgänglighet
Våra rälsbussar och vagnar är museimateriel och har en något begränsad tillgänglighet för funktionshindrade. Dörrbredden på instegsdörren i rälsbussarna medger maximalt 60 cm breda rullstolar. För att du som har funktionshinder ska få en så bra resa som möjligt rekommenderar vi att du föranmäler din resa senast dagen före resa per telefon 0490-230 10 så hjälper vi dig på bästa sätt.
Barnvagn, rullstol och rullator
Barnvagn, rullstol och rullator får tas med utan avgift. I rälsbusståg kan barnvagn normalt inte placeras i kupé utan placeras i vestibulutrymme efter tågpersonalens anvisningar.
Cykel
Cykel medtages i mån av plats. Är ni flera med cykel rekommenderar vi förbokning dagen före resa per telefon 0490-230 10. Cykel kostar 50 kr oavsett sträcka.
Djur
Hund och andra husdjur får medfölja betalande resenär utan kostnad.
Kvarglömda effekter
Har du glömt något ombord, ring telefon 0490-230 10 så hjälper vi dig på bästa sätt.
Normalvillkor
För resa med Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik gäller normalvillkor i Järnvägstrafik.
Följ med på en virtuell resa längs med stationerna på Smalspårsjärnvägen Hultsfred - Västervik:
Västervik
Västervik är smalspårsjärnvägens huvudstation. Här finns lokstall, rälsbussgarage, verkstad och personallokaler som disponeras av Tjustbygdens Järnvägsförening.
Stationshuset uppfördes 1879 efter ritningar av Adolf Melander. Stationshuset innehöll kontorsutrymmen och tjänstebostäder. Numera är stationshuset privatägt, men väntsalen är fortfarande öppen för väntande passagerare.
I Västervik kan du också ta Kustpilen till och från Linköping.
Tjustskolan ligger precis innan Västerviks station och används både av smalspårsjärnvägens tåg och normalspårets tåg. Notera att det är tre skenor, där tågen på Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik använder den mellersta och den högra skenan, medan normalspåret använder den vänstra och högra skenan. Detta är den enda kvarvarande treskene-sträckan i Sverige med reguljär trafik.
Jenny
Jenny station är första stationen efter Västervik på väg mot Hultsfred. Här delar sig banan och man kan fortsätta på smalspårsjärnvägen mot Hultsfred på smalspår eller mot Åtvidaberg och Linköping på normalspåret. Normalspårstågen stannar dock inte längre vid stationen, något de slutade med redan 1964.
I Verkebäck tjänstgör alltid en tågklarerare när trafiken är igång på Smalspårsjärnvägen Hultsfred - Västervik. I stationshuset finns försäljning av böcker och vykort m.m.
Väntsalen är öppen hela tiden som tågklareraren tjänstgör. Under 2020 slutförs en omfattande renovering av stationshuset därsåväl fasad som tak bytts ut.
Valstad är en liten hållplats mellan Verkebäck och Ankarsrum och ett gott exempel på hur en liten hållplats kunde se ut förr i tiden. För att få tåget att stanna trycker man på knappen på den ljussignal som står mitt på plattformen. Lokföraren ser då ett gult sken och kan stanna.
Tjursbo hållplats ligger precis där banan korsas av riksväg 40. Den byggdes från början för att betjäna ett par närbelägna gårdar, vars boende fortfarande använder hållplatsen då och då.
Ankarsrum
Ankarsrum har ett av de största stationshusen utmed banan. Ankarsrums Bruk hade stor inblandning i banans tillkomst och stationen byggdes för att kunna inrymma banans administration.
Stationens yttermiljö upprustades nyligen med ny plattformsbeläggning och ny gångförbindelse till plattformen.
Långsjön är en hållplats som har samma namn som campingplatsen och sjön som den ligger vid. Långsjön är en av våra mest populära hållplatser. Under Restips hittar du mer information om de olika verksamheterna vid Långsjön. Hållplatsens plattform renoverades under våren 2021 där den gamla plattformen av sliprar togs bort och istället lade vi dit riktiga plattformskanter, nytt grus och en en elektrisk påstigningstavla.
Fagersand
Fagersands hållplats är den ursprungliga hållplatsen, medan Långsjön har tillkommit i modern tid. Fagersand ligger precis vid receptionen till Långsjöns Camping. Infarten till campingen har försetts med ljus- och ljudsignaler och bommar för ökad trafiksäkerhet. Det har också gjort att hastigheten, som tidigare var nedsatt till 30 km/h kunnat höjas.
Hjorted är en hållplats som ligger drygt en halvmil från samhället med samma namn. Tidigare fanns stationshuset kvar, i privat ägo, men detta brann ner under 2016
Totebo är en riktig liten idyll, som påminner om hur det såg ut förr på en liten landsortsstation i Sverige. Det pågår en större upprustning av bangården, där det tidigare upprivna mötesspåret återigen kopplats in. Framöver ska också nya signaler och ett signalställverk installeras i Totebo.
"Det ligger vackert Blägda" är ett känt citat från en film som Sveriges Television gjorde strax innan SJ la ner persontrafiken. Hållplatsen är mest känd för paret som bodde i stationshuset och ville ha en ny landsväg på banvallen. De fick en ny landsväg några år senare men på andra sidan husen så järnvägen fick vara kvar. Tidigare fanns det en sidobana till Yxern, det går fortfarande att se en stensättning där spåret gick.
Spångenäs är ett litet samhälle som tidigare var järnvägsknut. Fram till 1958 fanns här en anslutande järnväg mot Vimmerby. Det fanns tidigare ett lokstall här och stensättningen för vändskivan finns fortfarande kvar. Strax norr om hållplatsen finns dessutom det stora huset Mossekulla kvar. Det användes tidigare som personalbostad för järnvägen.
Tuna är nästa större station i ordningen på väg mot Hultsfred. Något riktigt stationshus finns inte kvar, då detta revs 1979. En ny hållplatskur kom på plats 2010 då kuren från Fästads f.d hållplats på Tjustbanan flyttades till Tuna.
Väderum ligger i den lilla byn med samma namn, vackert omgiven av ekar. Stationshuset är välbevarat och är numera privatägt. 2022 såldes stationshuset till medlemmar i Tjutstbygdens Järnvägförening och byte av tak samt inre renovering påbörjades.
Vena station har inte heller något stationshus kvar, detta revs 1973 och ersattes av en vanlig f.d personvagn och när den tjänat ut placerades ett väderskydd på plats 1978. Därefter har en hållplatskur från Södra Vi på linjen Vimmerby - Kisa ersatt vindskyddet. Vena var landets sista station med T-semafor och under 2024 fick Vena åter en semafor som till del återanvänder delar från originalsemaforen.
Gnötteln är en typisk landsbygdshållplats som fått sitt namn efter den närbelägna sjön. Byn intill heter Ormestorp.
Kristinebergsbadet
Kristinebergsbadet ligger vid sjön Gnötteln. Badplatsen med samma namn ligger precis intill hållplatsen. Sjön är långgrund och passar utmärkt för barnfamiljer. För den som kommer från Västervikshållet så finns det möjlighet att ta ett snabbt dopp medan rälsbussen vänder i Hultsfred.
Hultsfreds hembygdspark
Hultsfreds Hembygdspark i utkanten av Hultsfred ligger i direkt anslutning till Folkets Park och fotbollsplanen Knektavallen. Här hålls Hultsfreds marknad den sista lördagen i augusti varje år. I närheten hittar man även campingplats och bad
Hultsfred
Hultsfred är banans södra slutpunkt och vi har nu tagit oss 71 km från Västervik. Hultsfred var tidigare en stor järnvägsknut där fem linjer sammanstrålade. Numera går det dock enbart tågtrafik på tre av dessa linjer. Stationshuset är en ståtlig byggnad från 1902 och det ursprungliga stationshuset från 1874 är bevarat, men används enbart som personalhus.
I Hultsfred kan du byta mellan Smalspårsjärnvägens tåg och Kustpilen mot Linköping eller Kalmar.